den 15 december 2014 kl. 10:00 Nyhet
När en persons könsidentitet inte stämmer överens med födelsekönet kan detta medföra stort lidande. Särskilt i
puberteten finns en ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa. För att öka möjligheterna till kvalificerad utredning och
behandling för unga med könsdysfori har Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer om denna vård.
De flesta med könsdysfori har en önskan att leva och bli accepterad som en medlem av det motsatta könet, så kallad
transsexualism, men det finns också de som inte önskar ett fullständigt könsbyte.
I dag varierar tillgången till denna vård i landet och de regionala skillnaderna vad gäller innehållet i vården är stora.
– Dessa ungdomar bör snabbt komma i kontakt med ett specialiserat team eftersom stöd, rådgivning, utredning och
behandling kräver specifika kunskaper. De har sämre psykisk och social hälsa jämfört med andra ungdomar, därför
måste deras behov tas på allvar, säger Bassam ElKhouri,
utredare på Socialstyrelsen.
Må och fungera bättre
Ungdomarna kan må och fungera bättre om de får tillgång till behandling, exempelvis pubertetsbromsande hormoner,
hårborttagning och röstbehandling. Äldre ungdomar kan även under vissa förutsättningar erbjudas hormonbehandling
för att fysiskt utvecklas i riktning mot det kön man har en önskan om att tillhöra. Däremot är det enligt lag inte möjligt
att göra ingrepp i könsorganen, äggstockar och testiklar, förrän man har fyllt 18 år.
– Det råder idag olika praxis i landstingen för när medicinska insatser blir tillgängliga för ungdomar under utredning.
Vi vill bidra till att vården blir mer jämlik i landet. Rekommendationerna utgör mål som vi anser att vården ska sträva
efter att leva upp till, säger Maria Bodin, utredare på Socialstyrelsen.
Vård efter mognad och behov
Den individuella mognadsgraden är viktig att ta i beaktande. Föräldrabalken säger att vården ska söka föräldrarnas
samtycke, men i takt med stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets egen vilja. Den som är
ansvarig för vården ska göra bedömningen om en underårig patients mognadsgrad och beslutskompetens.
Könsöverskridande uttryck är vanliga hos barn utan att de behöver vara bestående. Uppföljningar av barn som har
utretts för könsdysfori tyder på att den kvarstår hos två till tre av tio personer i vuxen ålder. Detta är inte ett argument
för att hälsooch
sjukvården ska undvika att ge vård.
– När en ung person upplever problem är det viktigt att starta en utredning. Om familjen har en upparbetad kontakt
med ett utredningsteam kan det ge stora tidsvinster och minska lidandet för barnet om könsdysforin består i
puberteten, säger Bassam ElKhouri.
Unga med könsöverskridande uttryck möts ofta av okunskap och oförståelse i samhället. I skolan är det vanligt med
trakasserier.
– Föräldrar är ofta oroliga för sina barn och kan vara i behov av råd och information från vården. De kan även behöva
stöd för egen del i en omtumlande situation. Stöd från föräldrar eller vårdnadshavare har också visat sig ha stor
betydelse för barnets psykiska hälsa, säger Maria Bodin.
Fakta
Enligt Socialstyrelsens patientregister fanns 1365 personer med diagnoserna transsexualism eller andra
könsidentitetsstörningar i hälsooch
sjukvården under 2013. 78 personer var yngre än 18 år. Av de vuxna var 85
procent transsexuella, och i gruppen unga under 18 år var hälften transsexuella. Könsdysfori är en
samlingsbenämning för dessa diagnoser.
En person kan få ändrad juridisk könstillhörighet efter prövning enligt lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa
fall. När en ansökan om ändrad juridisk könstillhörighet beviljas korrigeras även uppgifter om den sökandes kön i
folkbokföringen. Ett av kraven för att Socialstyrelsens rättsliga råd ska bevilja ansökan är att personen har fyllt 18 år.
Vid ansökningstillfället är det möjligt att också ansöka om att få göra könsorganen mer lika det andra könets och ta
bort könskörtlarna (äggstockar respektive testiklar). Lagen reglerar endast ingrepp i de primära könsorganen. Det
finns inga åldersgränser för när kirurgiska ingrepp för sekundär könskaraktäristika eller hormonbehandlingar tidigast
kan bli aktuella.
Under 2014 tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka om det finns skäl att sänka den nuvarande
åldersgränsen för juridisk ändring av könstillhörigheten. Kravet på sterilisering som tidigare fanns avskaffades den
första juli 2013 efter utredning och förslag från Socialstyrelsen.
Snabb vård minskar lidande när könsidentiteten inte stämmer
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014december
Utskriftsdatum: 16 december 2014 Sida 1 av 2
Snabb vård minskar lidande när könsidentiteten inte stämmer
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014december
Utskriftsdatum: 16 december 2014 Sida 2 av 2
När en persons könsidentitet inte stämmer överens med födelsekönet kan detta medföra stort lidande. Särskilt i
puberteten finns en ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa. För att öka möjligheterna till kvalificerad utredning och
behandling för unga med könsdysfori har Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer om denna vård.
De flesta med könsdysfori har en önskan att leva och bli accepterad som en medlem av det motsatta könet, så kallad
transsexualism, men det finns också de som inte önskar ett fullständigt könsbyte.
I dag varierar tillgången till denna vård i landet och de regionala skillnaderna vad gäller innehållet i vården är stora.
– Dessa ungdomar bör snabbt komma i kontakt med ett specialiserat team eftersom stöd, rådgivning, utredning och
behandling kräver specifika kunskaper. De har sämre psykisk och social hälsa jämfört med andra ungdomar, därför
måste deras behov tas på allvar, säger Bassam ElKhouri,
utredare på Socialstyrelsen.
Må och fungera bättre
Ungdomarna kan må och fungera bättre om de får tillgång till behandling, exempelvis pubertetsbromsande hormoner,
hårborttagning och röstbehandling. Äldre ungdomar kan även under vissa förutsättningar erbjudas hormonbehandling
för att fysiskt utvecklas i riktning mot det kön man har en önskan om att tillhöra. Däremot är det enligt lag inte möjligt
att göra ingrepp i könsorganen, äggstockar och testiklar, förrän man har fyllt 18 år.
– Det råder idag olika praxis i landstingen för när medicinska insatser blir tillgängliga för ungdomar under utredning.
Vi vill bidra till att vården blir mer jämlik i landet. Rekommendationerna utgör mål som vi anser att vården ska sträva
efter att leva upp till, säger Maria Bodin, utredare på Socialstyrelsen.
Vård efter mognad och behov
Den individuella mognadsgraden är viktig att ta i beaktande. Föräldrabalken säger att vården ska söka föräldrarnas
samtycke, men i takt med stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets egen vilja. Den som är
ansvarig för vården ska göra bedömningen om en underårig patients mognadsgrad och beslutskompetens.
Könsöverskridande uttryck är vanliga hos barn utan att de behöver vara bestående. Uppföljningar av barn som har
utretts för könsdysfori tyder på att den kvarstår hos två till tre av tio personer i vuxen ålder. Detta är inte ett argument
för att hälsooch
sjukvården ska undvika att ge vård.
– När en ung person upplever problem är det viktigt att starta en utredning. Om familjen har en upparbetad kontakt
med ett utredningsteam kan det ge stora tidsvinster och minska lidandet för barnet om könsdysforin består i
puberteten, säger Bassam ElKhouri.
Unga med könsöverskridande uttryck möts ofta av okunskap och oförståelse i samhället. I skolan är det vanligt med
trakasserier.
– Föräldrar är ofta oroliga för sina barn och kan vara i behov av råd och information från vården. De kan även behöva
stöd för egen del i en omtumlande situation. Stöd från föräldrar eller vårdnadshavare har också visat sig ha stor
betydelse för barnets psykiska hälsa, säger Maria Bodin.
Fakta
Enligt Socialstyrelsens patientregister fanns 1365 personer med diagnoserna transsexualism eller andra
könsidentitetsstörningar i hälsooch
sjukvården under 2013. 78 personer var yngre än 18 år. Av de vuxna var 85
procent transsexuella, och i gruppen unga under 18 år var hälften transsexuella. Könsdysfori är en
samlingsbenämning för dessa diagnoser.
En person kan få ändrad juridisk könstillhörighet efter prövning enligt lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa
fall. När en ansökan om ändrad juridisk könstillhörighet beviljas korrigeras även uppgifter om den sökandes kön i
folkbokföringen. Ett av kraven för att Socialstyrelsens rättsliga råd ska bevilja ansökan är att personen har fyllt 18 år.
Vid ansökningstillfället är det möjligt att också ansöka om att få göra könsorganen mer lika det andra könets och ta
bort könskörtlarna (äggstockar respektive testiklar). Lagen reglerar endast ingrepp i de primära könsorganen. Det
finns inga åldersgränser för när kirurgiska ingrepp för sekundär könskaraktäristika eller hormonbehandlingar tidigast
kan bli aktuella.
Under 2014 tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka om det finns skäl att sänka den nuvarande
åldersgränsen för juridisk ändring av könstillhörigheten. Kravet på sterilisering som tidigare fanns avskaffades den
första juli 2013 efter utredning och förslag från Socialstyrelsen.
Snabb vård minskar lidande när könsidentiteten inte stämmer
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014december
Utskriftsdatum: 16 december 2014 Sida 1 av 2
Snabb vård minskar lidande när könsidentiteten inte stämmer
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014december
Utskriftsdatum: 16 december 2014 Sida 2 av 2
